Husarö hittar du där den norra ytterskärgården öppnar sig, blir kargare och än mer storslagen.
Husarö, som ligger i Österåkers kommun, är ungefär 2,5 km lång. Till fots kan man gå på upptäcktsfärd på ön. Det finns mycket att se. Västra delen av ön är i stort sett obebyggd, medan den östra delen är mer bebyggd. Kulturlandskap med ängar och lövträd, som skiftar under vandringen till vacker tallskog och släta klippor. Bebyggelsen sträcker sig sällan ner till stränderna, till skillnad från många andra bebyggda öar i skärgården.
Putte i blåbärsskogen
På ön hittar du spår efter kända personer som genom olika tider spenderat sin ledighet här. Stieg Larsson hyrde hus på Husarö, och den före detta statsministern Per-Albin Hansson hade ett sommarhus här. På ön finns också Elsa Beskows hus, i boken Putte i Blåbärsskogen har Elsa Beskow hämtat inspiration från ön.
Lotsar, strömmingsfiske och jordgubbar
Husarö var en lotsplats fram till 1912. Lotsar fanns på Husarö redan på 1400-talet. Hundra år senare bodde här en styrman som fick skattebefrielse mot att han lotsade kungens skepp. 1740 fick Husarö status som officiell lotsplats samtidigt som farleden flyttades en bit inomskärs, förbi Finnhamn. Under segelfartygens tid lotsade husarölotsarna fartygen norrut till Furusund och söderut till Sandhamn. Under 1800-talet sysselsatte lotsplatsen femton lotsar. Då livnärde sig ett 50 tal bofasta på lotsning, jakt, fiske, boskap och sjöfart. Efterhand blev de färre och 1912 lades lotsplatsen ner. Efter sekelskiftet motoriserades sjöfarten alltmer och strömmingsfisket minskade i betydelse, vilket innebar försämrade inkomstmöjligheter för Husaröborna. Några öbor provade då på intensiv jordgubbsodling. Det visade sig ge goda förtjänster och jordgubbsodlingen spred sig sedan till många närliggande öar. Sommargäster har det funnits på ön sedan ångbåtarna började med reguljärtrafik 1881. Ett tjugotal familjer hyrde in sig hos skärgårdsborna år 1932. Utställningar om lotsar hittar du på öns lotsmuseum, där du kan ta del av öns historia.
Ryssen kommer
I juli 1719 hade den ryske tsaren Peter den store samlat en stor krigsflotta i hamnen innanför Ledskär på Åland. Här upprättade han sitt högkvarter för den kommande operationen – ett angrepp mot de svenska kustområdena. Ryssarna rodde sina galärer längs den gamla farleden till Hallonstenarna. Det var tidig morgon. Husaröborna hade sina kor på Hallonstenarna, och när husfolket skulle dit och mjölka upptäckte de ryssarna. Alla skyndade hem. De två bönderna på Östergård och Västergård flydde med sitt husfolk i sina båtar. Ryssarna avlossade flera skott efter Husaröbåtarna, men de träffade inte. Och det var inte meningen heller. Ryssarna hade order att inte skada befolkningen. Tsar Peters avsikt med härjningarna var inte att erövra någon del av Sverige. Han ville skrämma svenskarna till att sluta fred med Ryssland. Husaröborna gick i land på en grannö. Därifrån kunde de se röken från sin by som nu brändes ner. När de återvände efter några dagar fanns inget kvar av deras hus och bohag. Till och med skogen hade brunnit ner.
ur boken ”Ingmarsö” av Rolf Lengstrand (1980)
Kulturmiljö värd att bevara
Husarö bedöms vara av riksintresse för kulturmiljövården och Husarö by är en s.k. skärgårdsby som har sin sekelskifteskaraktärer väl bibehållen. Bebyggelsen är framförallt från 1800-talet och ligger tätt samlad.
Trots sitt utsatta läge har Husarö varit bebott lika länge som Österåkers inre öar. I vår äldsta seglingsbeskrivning genom skärgården från 1200-talet är namnet ”Husarn” omnämnt. Namn som slutar på -arn anses betyda bergig holme eller befäst hus vilket innebär att Husarö var tidigt bebodd. Ön bestod under medeltiden av flera holmar som gav ett skyddat sund mellan öarna.
I de tidigaste skrifterna från 1500-talet finns en gård upptagen på Husarö. Redan under tidigt 1600-tal stod här två gårdar, Västergården på Västerön och Östergården på Österön på var sin sida om sundet. Husarö blev senare officiell lotsplats från år 1740 fram till år 1912.
Vid hamnen ligger två äldre välbevarade timrade sjöbodar med svale som troligen uppfördes under tidigt 1800-tal. I en av de äldre gårdarnas mangårdsbyggnader i byn finns idag Husarö lotsmuseum. På lotsberget finns ristningar i form av initialer och andra svårtolkade ristningar.
Båtbyggare
På Björkbacken invid Kastet, en vik som går in norr om byn på Husarö, startade Ivar Öhman, född 1908, sin varvsrörelse 1928. Det lilla varvet bestod av en verkstad på västra sidan av Husarö och var bara utrustad med en bandsåg. Varvet var helt inriktad på nybyggnation av mindre båtar.
Ivar Öhmans båtar bär prägel av ”Södermanbåtar”, d v s relativt runda i formen och breda i förhållande till längden. Båtar byggda av Ivar Öhman är bl a roddsumpen och jaktökan i Husarö Lotsmuseums samlingar på Husarö. Roddsumpen var den andra båten som Ivar byggde under vintern 1928-1929.
Ivar var en modern båtbyggare för sin tid, som byggde i verkstad och inte utomhus som föregångarna. Han hade även anammat metoden att basa bord och spant i bastrumma. Lämningar efter den byggnad där spanten basades i en mindre trumma finns kvar i backen ovanför båtbyggeriet
ur rapporten Bevarade småbåtsvarv i Stockholms skärgård” av Gunilla Larsson (2008)